Stora, tunga, gråa moln hängde runt oss hela dagen och det pendlade mellan snö, snöblask och regn. Vi delade upp oss, maken och dottern åkte slalom och jag fick, efter mycket tjat från min sida, med sonen på en tur i längdspåret. 600 meter i Knattespåret! Det räckte för oss båda. Sonen föll, eventuellt slängde sig, ett otal gånger eller stannade för att berätta något mycket intressant, tyckte han. Själv känner jag av axlar och nacke efter den lilla turen, förstår vad jag behöver träna upp.
Lunchen åt vi på restaurangen i backen, lyx! Trodde inte barnen kunde äta så mycket som dom faktiskt gjorde, hamburgare och pommes till dottern och en vuxenportion köttbullar och mos till sonen. Men rör man sig mycket så behövs det energi också. Jag och maken tog fläskkotlett och rotsaker, mycket gott!
Sen bar det utför i backen igen för make och dotter. Dottern testade både hopp och baklängesåkning. Tror vi får fixa lite skidlektioner nästa år. Sonen och jag tog det lite lugnt. Eller, jag tog det lugnt medan sonen klättrade uppför de högsta snöhögar han kunde hitta och åkte sedan kana utför både på längden och tvären. Tur vi hade extra ombyte med, för i det eviga blaskandet blev han ordentligt blöt.
Så var sportlovet slut för den här gången och så verkar det vara med snön också. Längtar efter lite vår så vi kan ge oss ut i skogen. Har planer på att gå runt Lillbjörken igen, åka till Vargavidderna och Rönningshyttan. Men först får det torka upp en del.